alla dessa utkast -
ni vet det där med att man ångrar sig så fort orden lämnat läpparna och så står man där och önskar att man för en gångs skull kunde få trycka på paus eller spola tillbaka,
men vi lever inte i en film eller en serie som handlar om ångest eller olycklig kärlek,
våra problem verkar fortsätta efter en timma och fyrtiofem minuter och det finns ingen andra eller tredje säsong som avslöjar ett slut.
efter dina tårar,
din ilska
och dina problem kommer ingen vändpunkt
och du kan inte heller spola fram, hoppa över det jobbiga.
det finns ingen knapp som säger stopp.
det är fredag och gatan nedanför är fylld med skratt och dans som ekar hela vägen upp till mig.
tinningarna bultar och händerna skakar
om jag tittar ner kanske ingen behöver se
om jag går snabbt hinner ingen med
gömmer ansiktet i händerna och försöker försvinna och undrar bara hur jag blev en sån som skriver om sånt här.
om jag tittar ner kanske ingen behöver se
om jag går snabbt hinner ingen med
gömmer ansiktet i händerna och försöker försvinna och undrar bara hur jag blev en sån som skriver om sånt här.
för på film vill alla laga någon som är trasig men det funkar inte så i verkligheten för vem vill ha någon som är sönder innan man ens kommit nära när man kan få någon mycket bättre.
Visa mig en dröm
Postat av: ann-sofie
helt fantastiskt. ditt sätt att skriva får huden att knottra sig på armarna
Postat av: madeleine dufva
åh du skriver så himla himla fint!!
Postat av: m
vill inget hellre än att få hålla din hand
Trackback
